Archive for maj, 2011

Vardagslydnad – praktik 4

Eftersom jag jobbar hela helgen och därför inte kunde vara med på lördagens praktikpass så fick jag hoppa in i torsdagsgruppen istället. Lite extra spännande med nya hundar enligt Aston, dessutom går Viggo – en kompis från området där vi bor – i torsdagsgruppen.

Först tränade vi på det som Aston och jag började med redan förra gången, dvs att backa med ögonkontakt, vända sig 180 grader för att hamna i fot-position istället. Lätt som en plätt enligt duktiga Pånken.

Temat för övriga passet var olika ligg-övningar. Först helt utan konstigheter, sedan ”ligg kvar”, då vi även jobbade med extern belöning. Efter detta gjorde vi samma sak fast med olika störningar, t.ex att vi turades om att promenera förbi varandra.

Slutligen gick vi igenom teorin för hur man bygger upp en belöningsbank. Det blir ju roligare för hunden när man är påhittig och inte bara trycker in en bit torkad Frolic i munnen på den när den varit duktig. Kortfattat så kan man använda sig av populära belöningar (t.ex ett riktigt gott godis) för att bygga upp värdet på tråkigare belöningar (t.ex en leksak).

Aston var som vanligt duktig trots alla störningar runtom. Det var ovanligt kallt denna kväll så han gnällde och darrade en hel del även fast jag tog på honom vårtäcket. Nåväl, det blir nog roligare för honom nästa gång då det är på dagtid igen. :-)

Vandring längs urskogsstigen

Här kommer några bilder från förra helgen då vi tog en prommis längs urskogsstigen i Tyresta nationalpark.

aston-urskogen1

Glada trippande steg!

aston-urskogen2

Hänger ni med?

aston-urskogen3

Sumpskog säger ni...

aston-urskogen4

Humtidum...

aston-urskogen5

Hallå grodyngel!!

aston-urskogen6

Ska bara...

aston-urskogen7

Finaste pinnen!

En massa nya kompisar!

Idag – efter att jag jobbat färdigt på Solvalla – var jag ute vid mina föräldrars kolonistuga för att hämta Aston. Han fick först träffa och busa med sin gamle vän Rambo (Bichon Frisé). Sedan gick vi en promenad i området och stötte på en Airedaleterrier som gärna ville hälsa. Grannen till terriern visade sig vara en kvinna som jag var mycket hos när jag var barn, jag brukade gå ut med hennes dåvarande hund. Det var ju ca 15-20 år sedan så hon kände först inte igen mig, men när poletten väl trillat ned började vi prata gamla minnen.

Hennes nuvarande hund hade en liten inhägnad – typ minirastgård – på gräsmattan som Aston fick komma in i. Efter ett tag anslöt även Airedaleterriern och ytterligare en grannhund så det blev en äkta hundträff till slut! Alla hundarna var väldigt trevliga och hade skoj ihop. Inget gruff utan bara rent umgänge och lek. Härligt att se!

Aston var väldigt nöjd med dagen och sov sedan en stund i hammocken under en filt. Han har det bra han!

Första doppet?

Kan det här räknas som årets första bad?

aston-tassdopp1

aston-tassdopp2

Ny familjemedlem!

Nu har han äntligen kommit! Tänk vad kul vi ska ha när vi bränner runt på olika hundaktiviteter. Det är så bra med en bil där man kan ha en riktig hundbur, åh så länge jag längtat!

Skåda skönheten:

orpen

Slyngelkurs – tillfälle 1

Igår var det dags för det första tillfället av slyngelkursen. Slyngelkurs? Varför går man en sån? Jo egentligen är den väl tänkt för obstinata unghundsmonster som helt plötsligt gör som han/hon vill istället för att lyssna på husse/matte. Jag kan inte påstå att Aston är SÅ pass olydlig men han har ändå några saker för sig som jag inte riktigt gillar men som jag inte vet hur jag ska tackla.

Under slyngelkursen kommer vi träna kontakt, följsamhet, koppelträning, stadga, passivitet osv så att hunden ska kunna lyssna trots en massa störningar runt omkring. Det här är saker som jag anser att man aldrig kan träna för mycket på så det är nog mest därför som vi går kursen.

Första tillfället var vi inomhus i teorilokalen och ni kan ju föreställa er hur många spännande lukter som fanns där inne! Vi var sju glada deltagare med en väldigt blandad skara hundar. Till en början var Aston så klart lite stirrig och ville lukta överallt, men när vi parkerade oss slappnade han ändå av ganska fort.

Instruktören pratade mycket om belöningar och störningar och att vi ofta tror att vi kan få hunden att sluta med ett oönskat beteende genom att erbjuda en ”fattig” belöning i gengäld (t.ex muntligt beröm). Ett annat problem är att man kanske tränar väldigt flitigt när hunden är valp, men när den växer upp så blir man lat och drar ner på träningen (när den egentligen behövs som mest).

Vi började praktiken med att träna på olika kontaktövningar. Aston och jag har tränat mycket på detta innan så vi jobbade vidare med olika typer av försvårningar.

Sedan tränade vi på att gå runt i lokalen, förbi de andra hundarna, med bibehållen kontakt. Snacka om utmaning för vovvarna som så gärna vill hälsa på varandra eller lukta på det spännande golvet. Aston var förvånansvärt duktig på även detta. Visserligen hade jag smaskiga mutor, men det hade ju även de andra hussarna/mattarna och det var inte alla hundar som lyckades lika bra om man säger så. ;-)

Jag hade lagt ut min jacka på golvet för att Pånken skulle ha en bekväm plats att ligga på, och där låg han så snällt medan de andra hundarna passerade. Åh vad nöjd jag är! Han var verkligen superduktig hela kursen tycker jag. Jag ska nog fortsätta gå den här typen av kurser där jag får känna att vi lyckas, det är ju så mycket roligare än när det går helt åt skogen (som t.ex agilitykursen förra året).

Vardagslydnad – praktik 3

Vi hade tur med vädret även denna lördag och det var inte lika kyligt som förra gången. Skönt! Detta praktikpass inleddes med en targetövning som vi skulle göra parvis. Tanken är att man ska kunna använda targethanden i inkallningssituationer så småningom. Den ena personen fick locka bort ena hunden från dess ägare och ägaren skulle sedan kalla på hunden med targethanden. Sedan kunde vi även locka hunden fram och tillbaka mellan oss. Aston och jag körde tillsammans med en Ridgeback som var ganska så lugn och sävlig. Han lunkade mellan händerna men hade helt klart fattat poängen. Medan vi tränade med Ridgebacken var Aston tvungen att sitta uppbunden några meter bort och det tyckte han INTE om!!! Han tjöt och skällde och försökte till varje pris slita sig loss. Pust, helt klart något vi måste öva mer på i enklare situationer. Nåväl, när det var Astons tur så var han i alla fall väldigt taggad och duktig!

Sedan tränade vi bakåtmarsch precis som förra gången. Nu skulle vi dock fokusera på att behålla ögonkontakten hela tiden (dvs det räckte inte med att hunden följde efter). Eftersom Aston kunde detta så lade vi på nästa steg som innebar att jag under bakåtmarschen vänder mig 180 grader så att han helt plötsligt går fot istället. Aston var verkligen superduktig på detta! Tilläggas bör att det var många hundar runtomkring och ändå kunde han gå ”lös” med långlina på det här sättet. Duktig kille!

Slutligen tränade vi på att hunden skulle hamna i en ”utgångsställning” och eftersom Aston var duktig på även detta så körde vi alla stegen på en gång, dvs komma in vid sidan, sätta sig och ta ögonkontakt. Han kämpade på så duktig min lilla kille, även fast det märktes tydligt att han nu var väääääldigt trött och mätt. :-) Jag tog många pauser för att inte tjata för mycket och under dessa lade han sig snällt ned på gräsmattan och softade! Helt otroligt! Inget hoppande, gnällande eller dragande mot de andra hundarna. I’m impressed!

Dagens citat

Vi gick förbi några killar som lekte nere på gården. En av dem säger till de andra:

- Den där hunden är fett cool!

Japp japp! Det är han! :-)

Vardagslydnad – praktik 2

Här kommer en något försenad redogörelse för kursen i lördags.

Det första instruktören sa till mig var att hon kört förbi oss på vägen dit och sett att Aston gick så fint i kopplet. ”Det är nog inte många Whippets som går fot med ögonkontakt så där”. Jag blev mäkta stolt men vet ju samtidigt att han smörade lite på vägen dit för att han visste vilket gott godis jag hade med mig. Nåväl, man kan ju ta åt sig ändå. :-)

Aston var förstås ivrig i början när han såg de andra hundarna, men precis som förra gången fick han inte hälsa på någon av dem. Vi började med att instruktören kollade av vilken nivå hundarna låg på när det gäller ”sitt”. Eftersom alla hundarna kunde detta så gick vi vidare och tränade sitt med flyt. Vi som kunde även detta tränade då istället med omvänt lockande. Efter detta gjorde vi samma övning fast med extern belöning. Sedan blev det ”sitt kvar” vilket jag inte tränat med Aston på ett tag, och med alla dessa störningar var det faktiskt lite knepigt. Jag fick nöja mig med att bara ta ministeg ifrån honom. Knepigt för honom med denna övning när han dels var ivrig och samtidigt lite frustrerad över att det var rätt kallt och blåsigt.Slutligen tränade vi följsamhet i bakåtmarsch vilket Aston var väldigt duktig på.

Sammanfattningsvis var han som vanligt väldigt duktig när det gäller själva övningarna. Han är ganska taggad och faktiskt rätt uthållig också med tanke på hur mycket vi nöter och att han egentligen borde tycka att just dessa övningar är rätt trista. Just den här gången var han lite gnällig genom hela kursen, men jag tror det mest berodde på vädret (jag drog t.o.m på honom täcket efter ett tag). Jag är i alla fall väldigt nöjd och det ska bli kul att se hur det går nästa vecka när det blir mer utmanande övningar!

Vad nu!?

Ena katten får för sig att lägga beslag på Astons matskål. Aston blir förstås mycket upprörd! Han hoppar ner från soffan, skyndar sig fram till skålen, stannar och tittar förtvivlat på sin mat.

Ånej! Hon äter ju av den!

aston-alexia-mat

Han tar nu till sitt absolut bästa knep: Gnället!

…men det funkar inte på katten, hon ignorerar fullständigt! Han tittar istället på mig ”GÖR något matte”! Jag lirkar bort katten så att den utsvultna hunden får sluka sin mat som han nyss inte ville veta av. Han har det inte lätt den stackars jycken.