Archive for december, 2011

Årets sista magstatus

Efter att antibiotikakuren avklarats så har vi inte haft några fler bakslag med diarré. Däremot kan jag inte påstå att magen verkar helt stabil än, korvarna är ofta väldigt porösa och ibland mer åt det klickiga hållet. Det kanske är specialfodret (Hills ID) som gör att det blir så? Eller så tar det bara tid för magen och tarmarna att återhämta sig ordentligt. Nu får han i alla fall äta det ett bra tag innan jag vågar gå över till ett vanligt foder igen.

Hur som helst är Aston väldigt pigg och glad och det är ju huvudsaken!

Min fina hund

Jag tycker så mycket om min fina lilla hund. Han är alltid glad och blir överlycklig när han ser mig (om jag varit borta från honom). Han är sprallig, busig och nyfiken och gillar att hitta på och lära sig saker. Han är mysig, gosig, sällskaplig och en riktig soffpotatis. Turligt nog är han lika morgontrött som sin matte. Han är den vackraste hund jag någonsin sett. Han är så otroligt snäll och vänlig. Han är det finaste jag har.

Vår väg fram till idag har inte alltid varit så lätt, men allt löser sig till slut och han är så värd alla ansträngningar!

Jul!

Julen kom plötsligt och är lika hastigt över igen. Aston och jag firade med familjen och det blev mycket godsaker för oss människor, men inget åt den fyrbenta med känslig mage. Han fick dock ett fint paket från dagmatte som han öppnade på egen hand:

aston-julklapp1

Vad är nu detta?

aston-julklapp2

Det luktar mat här...

aston-julklapp3

Det är något annat här också...

aston-julklapp4

Tjoho vad roligt!!!

aston-julklapp5

Poserar med sitt byte

Bajsätartider

Under kvällsprommisen höll jag på att få psykbryt på Aston! Han skulle äta varenda hög med bajs som han hittade! Okej att han brukar ta en tugga här och där, men så här illa brukar det inte vara. Kanske är det isglass-fenomenet som slagit till? Undrar hur magstatusen kommer vara imorgon…

Tung mat

Efter jobbet passade vi på att åka och handla mer mat så att Aston slipper svälta under julhelgen. Den här specialmaten säljs ju inte var som helst. Jag kånkade den 12 kg tunga och åbäkiga säcken hela vägen från garaget, samtidigt som jag – iklädd tumvantar för att försvåra det hela – skulle hålla styr på Aston och samtidigt som jag hade en hyfsat tung ryggsäck att släpa på till råga på allt.

Väl hemma upptäckte jag att säcken hade ett handtag på sidan… Det hade säkert underlättat…

Slaskväder

Varken Aston eller jag tycker att det nuvarande vädret är någon höjdare. Slask, gegga, regn, snöblandat regn, blåsigt och allmänt vidrigt. Kan det inte komma ordentligt med snö och bli lite kallare så att man åtminstone slipper slasket?

Aston känner på snön

Aston känner på snön

Blä, jag blir kladdig om tassarna!

Blä, jag blir kladdig om tassarna!

Bus med Tickan

Så här skoj hade Aston och kompisen Tickan i söndags.

aston-tickan1

aston-tickan2

aston-tickan3

aston-tickan4

tickan

Sömn är bästa medicinen

Ojojoj vad vi har latat oss under helgen, Aston och jag. Tack vare den medicin han fick har vi nu fått sova på nätterna! Det känns helt fantastiskt! Visserligen är jag fortfarande trött, trots att vi sovit till kl 11 både lördag och söndag, men det känns ändå mycket bättre än förra veckan.

Astons mage är hyfsad för tillfället, men jag har lärt mig den hårda vägen att det inte är någon idé att ta ut segern i förskott. Nu tar vi helt enkelt en dag i taget.

Det har varit tråkväder hela helgen och jag tror det regnsnöat varenda gång vi varit ute. Jag har insett att jag behöver fler uppsättningar regnkläder, vantar och mössor, för de hinner inte torka mellan promenaderna. Äckligt att behöva ta på sig blöta kläder. :-(

Häng med husse

I fredags kväll fick Aston lite kvalitetstid med sin husse medan matte skulle på julkonsert. De hade så där mysigt som bara grabbar kan ha:

aston-mys-m-husse

Aston fick även möjlighet att flirta med Zelma, en gammal ungdomskärlek.

aston-zemlan

Så här såg det ut på deras allra första dejt:

http://www.aston.nu/2009/06/07/aston-zelma-sant

Eländiga magsjuka

Den här magsjukan har verkligen blivit en prövning för både Aston och mig. Sedan i söndags kväll har han behövt gå ut ca var tredje timme på kvälls-/nattetid. Vi kommer alltså i säng sent, är ute och går på nätterna, går upp tidigt, och sedan ska jag jobba (väldigt mycket på jobbet nu också). Det känns som att jag går på någon energi som jag inte har. Jag är så trött på morgnarna att jag knappt vet om det är ett skämt att klockan ringer, eller om jag ska börja gråta. Kroppen värker av utmattning. Det går hyfsat bra under dagarna när jag väl kommit igång, men just väckningen är en otrolig prövning. Inte dricker jag kaffe heller, det hade säkert underlättat lite. Det är verkligen kämpigt att vara ensamstående matte just nu. :-( Men vad är det jämfört med vad min lilla hund får stå ut med? Han måste ha väldigt ont i magen under de perioder när han är dålig och det måste svida otroligt mycket i den sargade baken.

Följande text bör inte läsas av den som är känslig för bajssnack…

Igår kväll ösregnade det så jag drog på honom Back on track-täcket som täcker mer av kroppen. Det var bra ur vädersynpunkt (hade nog inte lyckats få med honom ut annars), men när han gjorde ifrån sig sprayade han ner hela bakdelen av täcket, och under hemvägen smetades detta över på hans kropp. När vi kom hem var alltså hela rumpan, bakbenen, svansen och täcket nersmetat med diarré. Usch, förnedrande för min ädla lilla hund! Han åkte in i duschen där jag tvättade av honom ordentligt och sedan verkade han nöjd.

Idag besökte vi underbara Annica som alltid åker på att laga mina trasiga djur. Nu får det bli en antibiotikakur, diarrébromsande piller samt en smörjande salva för den stackars ömma baken. För övrigt var det en annorlunda upplevelse att stå på ett apotek bland analsalvorna och andra diarréprylar. En medelålders man stod bredvid mig och såg väldigt skamsen ut och jag själv hade nästan lust att säga ”alltså det är till min hund”.

Det var inga problem att lura i Aston hans piller, och efter en liten middagsportion ligger han nu och vilar. Hoppas hoppas att vi nu får död på vad-det-nu-är-som-ställer-till-det-i-magen!